Fråga om direktupphandling som nödåtgärd vid överhängande risk för trafikstörningar för färjetrafik i enlighet med kollektivtrafikförordningen

Ett landsting direkttilldelade ett interimsavtal om allmän trafik som gällde kollektiv sjötrafik utan föregående annonsering, med stöd av art. 5.5 i kollektivtrafikförordningen 1370/2007 till leverantör A. Detta berodde på att den ursprungliga avtalsleverantören hamnat på obestånd.

En annan leverantör, B, begärde överprövning och yrkade att avtalet skulle ogiltigförklaras.

B menade att undantagsbestämmelsen i art. 5.5. inte var tillämplig, att en sådan tillämpning som gjordes gällande stred mot cabotageförordningen 3577/92 och att det inte förelegat någon nödsituation i form av överhängande risk för trafikstörningar. B ansåg också att avtalstiden skulle anses överstiga undantagets gräns på två år.

Landstinget bestred och yrkade att avtalet i vart fall skulle få bestå av tvingande hänsyn till allmänintresse.

Förvaltningsrätten ansåg att landstinget visat att det förelåg en överhängande risk för trafikstörningar vid tidpunkten för direkttilldelningen, och att kriteriet för att kunna vidta nödåtgärder i form av direkttilldelning enligt art. 5.5 kollektivtrafikförordningen därmed förelegat. Det hade inte heller framkommit att avtalet hade en längre avtalstid än två år. Upphandlingsfel förelåg inte och ansökan avslogs.

B överklagade till kammarrätten på väsentligen samma rättsliga grunder som i förvaltningsrätten. B argumenterade även kring vad landstinget insett och kunnat förutse om den situation som skulle ha medfört att en överhängande risk för trafikstörningar förelåg, samt att alternativ till nödåtgärderna hade varit möjliga.

Kammarrätten fann att kollektivtrafikförordningens bestämmelser om nödåtgärder vid överhängande risk för trafikstörningar inte står i strid med cabotageförordningen.

Domstolen ansåg även att landstinget visat att risken varit överhängande att trafiken inte skulle kunna upprätthållas, och att invändningarna om alternativ inte var relevanta. Domstolen gjorde heller ingen annan bedömning än förvaltningsrätten i fråga om avtalets löptid. Det saknades därmed skäl att ogiltigförklara interimsavtalet, varför överklagandet avslogs.