Fråga om sakligt godtagbara eller godtyckliga skäl att avbryta upphandling, partsavsikt m.m.

En upphandlande myndighet avropade säkerhetsdörrar från ett ramavtal genom en förnyad konkurrensutsättning. Det första tilldelningsbeslutet från maj 2016 överprövades av en leverantör. Domstolen gav leverantören rätt i februari 2017 och denne antogs genom ett nytt tilldelningsbeslut i mars 2017. I maj 2017 beslutade den upphandlande myndigheten sig för att avbryta upphandlingen. Leverantören ansökte då om överprövning.

Den upphandlande myndigheten motiverade sittbeslut med bristande konkurrens då enbart leverantörens anbud fanns kvar efter kvalificeringen. Leverantören menade att det här inte var den riktiga anledningen till beslutet och att den upphandlande myndigheten därför hade agerat godtyckligt och i strid med de upphandlingsrättsliga principerna. Den riktiga anledningen var, enligt leverantören, att parterna haft olika uppfattning om vad som upphandlades och kontraktets villkor. Leverantören menade också att konkurrensen ju redan är begränsad vid förnyad konkurrensutsättning från ramavtal.

Förvaltningsrätten refererade till praxis från EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och kammarrätterna och påminde om att avbrytandebeslut måste ha sakligt godtagbara skäl, inte vara godtyckliga och inte strida mot de upphandlingsrättsliga principerna. Domstolen bedömde att en upphandlande myndighet får avbryta en upphandling på grund av bristande konkurrens även om konkurrensen eventuellt redan är begränsad då det rör sig om förnyad konkurrensutsättning. Även om det inte kunde uteslutas att beslutet i någon mån grundades på något annat än bristande konkurrens ansåg förvaltningsrätten att det fanns sakliga skäl att avbryta upphandlingen. Förvaltningsrätten avslog ansökan.

Leverantören överklagade till kammarrätten och menade att avbrytandebeslutet kom först efter det att parterna hade haft ett förmöte där den upphandlande myndigheten inte tänkte beställa det antal dörrar som stått i förfrågningsunderlaget utan i stället villkorade antalet. Enligt leverantören var det uppenbart att anledningen till avbrytandebeslutet var att leverantören inte gick med på ändringarna, som de ansåg var väsentliga avsteg från förfrågningsunderlaget. Leverantören menade att det i sig kan vara motiverat att avbryta upphandlingar med enbart ett anbud men det får inte ske godtyckligt och inte när anledningen egentligen är att den upphandlande myndigheten velat göra avsteg från förfrågningsunderlaget. Invändningen kom också mycket sent efter tilldelningsbeslutet. Den upphandlande myndigheten invände att det uppstod en bristande konkurrenssituation när det stod klart för myndigheten att det inte fanns någon gemensam partsvilja och leverantören inte ville teckna kontrakt.

Kammarrätten konstaterade att det är ett godtagbart skäl att avbryta en upphandling om endast en lämplig anbudsgivare finns kvar efter kvalificering. Men rätten att avbryta är inte ovillkorlig och beslutet får inte fattas på godtyckliga grunder. I den aktuella upphandlingen ansåg kammarrätten att den enda rimliga tolkningen av förfrågningsunderlaget var den som leverantören framfört och att myndighetens avsikt avvikit väsentligt från upphandlingens förutsättningar. Invändningen att leverantören inte tänkte teckna kontrakt enligt förfrågningsunderlaget ansåg domstolen vara motbevisad. Skälet till att besluta om avbrytande var därför inte bristande konkurrens, utan beslutet berodde på att leverantören inte accepterade den upphandlande myndighetens ändrade villkor för entreprenaden. Ett avbrytandebeslut av det skälet är godtyckligt och strider mot 1 kapitlet 9 § i 2007 års LOU. Trots att leverantörens anbud varit det enda återstående hade inte den upphandlande myndigheten visat att det fanns sakliga skäl för att avbryta upphandlingen. Överklagandet bifölls och avbrytandebeslutet upphävdes.