Komplexa upphandlingsföremål kan motivera utvärderingsmodeller med subjektiva inslag

En leverantör ansökte om överprövning av en upphandling av digitala infartsskyltar. Leverantören menade att det vinnande anbudet varit orent då man frångått de betalningsvillkor som uppställts av den upphandlande myndigheten. Upphandlande myndighet bestred bifall till leverantörens ansökan då det inte rörde sig om ett orent anbud utan ett förslag till den upphandlande myndigheten. Förvaltningsrätten avslog ansökan om överprövning.

Leverantören överklagade till kammarrätten och anförde följande. Kraven i upphandlingen har utformats i strid med transparensprincipen, vidare har den upphandlande myndigheten agerat i strid med likabehandlingsprincipen eftersom det funnits möjlighet för en totalt fri prövningsrätt. Förvaltningsrätten har bortsett från att vinnande anbud stått i strid med betalningsvillkoren i upphandlingen och vinnande anbuds giltighetstid har gått ut varpå det inte finns något giltigt anbud i upphandlingen. Vidare har vinnande leverantör utställt intyg till sig själv och troligen inte uppfyllt kraven på referenser då det inte framgår för vem det har lämnats referenser. Tilldelningsbeslutet har också ställts till fel bolag, då det bolag som tilldelats kontraktet inte har lämnat anbud. Avslutningsvis begärde leverantören edition avseende den upphandlande myndighetens mötesprotokoll, förtydliganden och förklaringar från mötet i samband med den muntliga anbudspresentationen. Den upphandlande myndigheten bestred bifall.

Kammarrätten inledde sin prövning med frågan om det funnits brister i utvärderingen av inkomna anbud. I de fall upphandlingsföremålet är komplext kan det vara svårt att på förhand bestämma enkla variabler som ska anges i anbudet. I sådana sammanhang kan en mer komplex utvärderingsmodell med inslag av subjektivitet accepteras. I det aktuella fallet borde en normalt omsorgsfull och rimligt informerad anbudsgivare förstå de parametrar som uppställts i upphandlingen. Utvärderingsmodellen var tillräckligt tydlig. Leverantören hade inte heller visat att det har skett någon diskrepans i hur anbuden hade utvärderats. Vad gällde betalningsvillkoren instämde kammarrätten i den bedömning som förvaltningsrätten hade gjort. Det fanns inte heller grund för att ifrågasätta giltigheten av det vinnande anbudet. Förfrågningsunderlaget innehöll inte något krav på intyg eller referenser, varpå det inte fanns någon brist i detta avseende. Felet angående vilket bolag som angetts i tilldelningsbeslutet hade enligt domstolen rättats på ett korrekt sätt av den upphandlande myndigheten. Avslutningsvis avslog kammarrätten ett yrkande om edition då det inte funnits någon ytterligare dokumentation än den som domstolen hade fått ta del av. Leverantörens överklagande avslogs.