Sekretessbelagda handlingar inhämtades av kammarrätten för att säkerställa att upphandlingen utsattes för en effektiv granskning – kammarrättens granskning avsåg det som åberopats men borde även kunna beakta andra uppenbara brister. Ingen överträdelse förelåg

En myndighet genomförde en förnyad konkurrensutsättning av ett av Kammarkollegiets ramavtal, Kommunikation som tjänst 2.  Myndigheten tilldelade Leverantör 1 kontrakt. Leverantör 2 ansökte om överprövning och yrkade i första hand rättelse genom ny utvärdering utan beaktande av anbudet från Leverantör 1 och i andra hand att den förnyade konkurrensutsättningen skulle göras om. Leverantör 2 hade begärt ut Leverantör 1:s anbud men fått avslag och överklagat beslutet till kammarrätten, som beslutat att vissa handlingar skulle lämnas ut. Leverantör yrkade att handlingar skulle inhämtas av förvaltningsrätten med stöd av dess utredningsskyldighet och yrkade även edition. Förvaltningsrätten avslog yrkandena om att Leverantör 2 skulle få ta del av handlingar m.m. och avslog även ansökan om överprövning.

Leverantör 2 överklagade domen till kammarrätten och vidhöll där sina yrkanden.

Leverantör 2 anförde att stora och väsentliga delar av Leverantör 1:s  anbudshandlingar fortfarande var sekretessbelagda, vilket medför att Leverantör 2 inte hade möjlighet att närmare precisera sin talan eller bevisa sitt påstående om att Leverantör 1:s anbud inte uppfyller samtliga obligatoriska krav. Därutöver vidhöll Leverantör 2 att myndigheten brustit i transparens genom att inte, vare sig i tilldelningsbeslut eller i upphandlingsprotokoll, förklara hur myndigheten resonerat avseende Leverantör 2:s låga anbudspris. Myndigheten bestred ändring.

Kammarrätten beslutade att myndigheten, med vissa begränsade undantag, skulle ge in de sekretessbelagda uppgifterna till domstolen för granskning och konstaterade att det därmed saknades anledning att pröva leverantörens editionsyrkanden. Som skäl för detta angav kammarrätten bland annat att upphandlingen inte kunde utsättas för en effektiv granskning utan de sekretessbelagda handlingarna.

Kammarrätten konstaterade att de uppgifter som kammarrätten inhämtat i huvudsak var av sådan karaktär att de omfattas av underrättelseskyldighet enligt förvaltningsprocesslagen. Kammarrätten fann, mot bakgrund av bland annat uttalanden från EU-domstolen i mål C-450/06 Varec, att utrymmet för att avstå från kommunicering med hänvisning till sekretess i den aktuella situationen i upphandlingsmål är större än i många andra typer av mål som förekommer i förvaltningsdomstolar. Vidare fann kammarrätten att handlingarna omfattas av sekretess och att det inte är möjligt att utan allvarlig skada för vinnande leverantör ge leverantören ytterligare upplysningar om handlingarna, varför kammarrätten konstaterade att ytterligare kommunicering inte är nödvändig.

Granskningen av de inhämtade handlingarna skulle göras utifrån de skäl som legat till grund för beslutet att inhämta handlingarna. Om handlingarna skulle visa sig innehålla uppenbara brister av något annat slag (men som inte åberopats av den sökande eller klagande leverantören) borde även dessa kunna beaktas. Utgångspunkten för kammarrättens granskning i det aktuella målet var Leverantör 1:s förklaring till de låga priserna men även övriga handlingar. Kammarrätten fann vid sin granskning av de inhämtade anbudshandlingarna inte något som tydde på annat än att samtliga obligatoriska krav var uppfyllda. Kammarrätten konstaterade därmed att myndigheten inte kunde anses ha brutit mot transparensprincipen genom att inte närmare ha förklarat hur myndigheten resonerade kring Leverantör 1:s  låga anbudspris. Kammarrätten fann att det inte hade framkommit något skäl för ingripande mot upphandlingen och avslog överklagandet.