Strängare krav på utländska anbud

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat ett av sina fåtaliga prövningstillstånd i mål som rör offentlig upphandling. Ärendet som ska avgöras är intressant mot bakgrund av att många upphandlande myndigheter och enheter numera anstränger sig för att skärpa konkurrensen genom att locka utländska företag att lämna anbud.

Nackdelen med utländska anbudsgivare är att det kan vara svårt för upphandlarna att få grepp om företagens ekonomi. Uppgifter som svenska myndigheter enkelt kan lämna om företag inom riket kan vara svåra, eller omöjliga, att få fram från myndigheter i utländska företags hemländer.

Vid en upphandling som Migrationsverket gjorde av tillfälligt boende för asylsökande ställdes det därför olika krav på utredningen om leverantörs lämplighet beroende på om företaget var svenskt eller utländskt. Frågan som högsta instans nu ska ta sig an är om det strider mot de allmänna principerna för offentlig upphandling.

Rent praktiskt innebar särkraven att utländska leverantörer, liksom svenska företag med utländska underleverantörer, skulle bifoga intyg om registrering i handels- eller yrkesregister. Vidare skulle företagen styrka att de inte hade obetalda skatter eller var föremål för indrivningsåtgärder med intyg. För de inhemska konkurrenterna hämtas dessa uppgifter automatiskt.

Migrationsverkets ståndpunkt är att det finns sakliga skäl för detta upplägg. De administrativa fördelarna utgör ett godtagbart skäl till särbehandling. Skulle man inte ha bett de utländska företagen om dessa uppgifter hade man brutit mot principerna om ickediskriminering och likabehandling i förhållande till svenska leverantörer.

Både förvaltningsrätt och kammarrätt anser att Migrationsverket har behandlat lika situationer olika. Återstår att se hur högsta instans bedömer och motiverar saken.