SKL Kommentus gör rekordvinst

SKL Kommentus verksamhet går som tåget. Under fjolåret omsatte koncernen 351 miljoner kronor. Efter finansiella poster blev det 39 miljoner kronor kvar över i vinst. Det är en rejäl upphämtning sedan bottenåret 2012 då förlusten summerades till 16 miljoner kronor.

Personalmässigt är det inte mycket som skiljer mellan åren 2012 och 2015. Koncernen, där inköps- och konsultverksamhet samt blankettutgivning ingår, har under senare år sysselsatt närmare 80 personer.

Enligt årsredovisningen är inköpscentralen den ekonomiska motorn. Konsultrörelsen i Affärsconcept gick inte lika lysande, bland annat på grund av att konsulterna var för få.

Det goda fjolårsresultatet förklaras med ökad omsättning på upphandlade ramavtal med fler anslutna landsting och kommuner samt ökad avropsvolym. Att inköpscentraler just nu gör bra affärer bevisas av färska siffror även från exempelvis Kammarkollegiet.

Är det dags för sänkta leverantörsprovisioner? Frågan går till Eva-Lotta Löwstedt Lundell som är vd och koncernchef:

– Självklart är detta en fråga som vi hela tiden har attention på, speciellt just nu som vi visar positiva resultat.

Något beslut om en sänkning finns dock inte.

– Om, eller när, det visar sig att vi har förutsättningar att både bygga en långsiktigt hållbar verksamhet med utvecklingskapacitet med bra och kvalitativa leveranser och dessutom har utrymme att sänka de administrativa avgifterna, så är det självklart något vi kommer att kunna göra.

Eftersom ingen utdelning görs till aktieägarna (landets kommuner och landsting via SKL) stannar överskottet kvar i verksamheten. Pengarna kommer att användas för bland annat verksamhetsutveckling.

– Vi kommer att göra fler olika satsningar för det överskott som verksamheten genererat, kombinerat med att vi vill ha en buffert för om trenden inte håller i sig, för att undvika en ryckighet i planeringen, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell som påminner om vad som hände år 2012 då en överprövning fick stora konsekvenser.

Just nu jobbas det med planering och målbild för de kommande tre åren. Beslut om färdriktningen kommer att fattas i september.

– Vi vill utveckla och satsa på bland annat hållbarhetsområdet med fler gröna avtalsportföljer, förbättrad uppföljning och leverantörsstyrning, förbättrade initiala analyser och mer satsning på dialog med kunder och leverantörer, förbättrad information och kommunikation.

På agendan finns också stärkt kundsupport, regionala stöd för ramavtalsanvändare, utveckling av nya upphandlings- och avropsmodeller, dynamiska inköpssystem samt anpassning av avtalen till e-handel och samdistribution med mera.