Bred överenskommelse: annars nej

I riksdagsdebatten kring villkor vid upphandling gick enigheten om att oseriösa leverantörer inte ska få vinna affärer på de seriösa aktörernas bekostnad över partigränserna. Kring hur detta ska åstadkommas var oenigheten desto större.

Motsättningen mellan blocken kring ”kollektivavtalskravet” vid offentliga upphandlingar cementerades. Civilminister Ardalan Shekarabi, som begärt debatten, poängterade dock att presumtiva leverantörer inte ska tvingas teckna kollektivavtal. Det handlar om att följa samma riktlinjer som kollektivavtal.

– Svenska villkor och löner ska gälla för alla som arbetar i Sverige, sa han och slog fast vikten av att stå upp för den svenska modellen.

Maria Malmer Stenergard, ansvarig inom moderaterna för frågor som rör offentlig upphandling, betonade vikten av att göra ansvarsfulla inköp. Rent praktiskt ska det ske genom att ställa krav som följs upp:

– Att lagstifta om krav enligt kollektivavtal är ett välja en alltför enkel väg som leder oss fel. Det slår urskillningslöst och missgynnar små, jobbskapande företag.

Hon vill se ett kompetenslyft inom upphandlingsområdet. Förmåga att ställa krav och följa upp måste vässas.

Möjligen bjöd centerns ekonomisk-politiske talesperson på en liten öppning. Samtidigt som Emil Källström beskrev regeringens idé som en i mångt och mycket ogenomtänkt produkt hoppades han på ett förslag som kan samla brett stöd – annars kommer alliansen att säga nej.

På en punkt var Emil Källström särskilt tydlig:

– Vi kan inte acceptera att svenska företag missgynnas mot utländska konkurrenter. Gör om och gör rätt!

Åsikterna från talarstolen delas inte nödvändigtvis av respektive parts sympatisörer. Enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av TCO finns det, oavsett partisympati, många som ogillar att företag kan vinna offentliga upphandlingar genom att erbjuda ett lägre pris som beror på att personalen har sämre villkor än andra i samma bransch.