Cookies på Inköpsrådet

Vi har bara ett fåtal cookies och delar inte informationen från dem med andra företag. Med ditt samtycke räknar vi unika besökare och styr hur ofta samma annons visas. Du kan ändra ditt val när som helst under Cookieinställningar längst ned på sidan. Så använder vi cookies

Cookieinställningar

Välj vilka cookies du godkänner. Nödvändiga cookies behövs för att webbplatsen ska fungera. Övriga används bara om du slår på dem. Så använder vi cookies. Läs mer i vår integritetspolicy.

Krävs för att webbplatsen ska fungera, till exempel för att komma ihåg ditt cookieval och för inloggning. Kan inte stängas av. Alltid på.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
u24_samtyckeInköpsrådetSparar ditt cookieval.12 månader
wordpress_logged_in_*, wordpress_sec_*, wordpress_test_cookieInköpsrådet (WordPress)Inloggning. Sätts bara för redaktionen.Sessionen eller 14 dagar
wp-settings-*, wp-settings-time-*Inköpsrådet (WordPress)Redaktionens inställningar i administrationen.12 månader
comment_author_*Inköpsrådet (WordPress)Fyller i namn och e-post nästa gång du kommenterar. Sätts bara om du själv kryssar i det.12 månader

Hjälper oss att förstå hur webbplatsen används, till exempel hur många som läser en artikel. Uppgifterna sammanställs och används inte för att identifiera dig.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
_koko_analytics_pages_viewedInköpsrådet (Koko Analytics, data lämnar inte vår server)Skiljer nya besökare från återkommande under dagen. Utan samtycke räknas sidvisningar ändå, men utan cookie.Till midnatt samma dag

Används för att styra hur ofta samma annons visas och för att visa annonser som passar besöket.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
advanced_ads_page_impressionsInköpsrådet (Advanced Ads)Räknar hur många sidor du har sett, så att samma annons inte visas för ofta.13 månader
advanced_ads_pro_visitor_referrerInköpsrådet (Advanced Ads)Kommer ihåg vilken webbplats du kom ifrån första gången, för att välja annons.12 månader

Så använder Inköpsrådet cookies

Vi använder så få cookies som möjligt, och vi delar inte informationen från dem med andra företag.

Utan ditt samtycke

Säger du nej sparas bara en enda cookie i din webbläsare: den som kommer ihåg ditt val. Vi räknar ändå hur många gånger varje sida läses, men utan cookie och utan att kunna känna igen dig.

Med ditt samtycke

Godkänner du alla cookies tillkommer tre cookies:

  • _koko_analytics_pages_viewed – Skiljer nya besökare från återkommande under dagen. Sparas till midnatt samma dag.
  • advanced_ads_page_impressions – Räknar hur många sidor du har sett, så att samma annons inte visas för ofta. Sparas i 13 månader.
  • advanced_ads_pro_visitor_referrer – Kommer ihåg vilken webbplats du kom ifrån första gången, för att välja annons. Sparas i 12 månader.

Ingenting delas med andra

Statistiken räknas på Inköpsrådets egen server och lämnar den aldrig. Vi använder inte Google Analytics, Facebook-pixlar eller andra tjänster som följer dig mellan webbplatser, och vi säljer inte och lämnar inte ut något som våra cookies samlar in.

Vissa annonser hämtas från annonsverktyget BannerBoo, som räknar hur många gånger annonsen visas och klickas åt annonsören. Inga cookies från BannerBoo sparas i din webbläsare, och annonsören får bara veta hur många som sett annonsen.

Videor och kartor från andra

Vissa artiklar och platsannonser innehåller videor eller kartor från andra tjänster, till exempel YouTube. De hämtas först när du klickar på dem. Då kan tjänsten sätta egna cookies, enligt sina egna villkor.

Du kan ändra ditt val när som helst under Cookieinställningar. Hur vi hanterar personuppgifter i övrigt står i vår integritetspolicy.

Öppnas i en ny flik

Veckobrevet

Det viktigaste inom offentlig upphandling, varje fredag. Gratis.

Prenumerera gratis

Lediga jobb

Till alla lediga jobb

SENASTE KOMMENTARERNA

Milena Prav

Jag håller med att det avgränsar mycket till frågan om vilka handlingar/information som anbudsgivare kan få för att granska upphandlingen. Min tanke att det inte…

Inför en reklamationsfrist före överprövningKommentar av Milena Prav på Inför en reklamationsfrist före överprövning
Milena Prav

Du berör också en väldigt viktig fråga om sekretess och vilken information som kan lämnas ut från anbuden. Där gör olika myndigheter olika sekretessbedömningar idag…

Inför en reklamationsfrist före överprövningKommentar av Milena Prav på Inför en reklamationsfrist före överprövning
Inköparen

Leverantörens aktivitetsplikt/preklusion före och efter tilldelning (dvs i kombination med införande av en reklamationsfrist) innan en ansökan om överprövning skulle bl a kräva att: 1.…

Inför en reklamationsfrist före överprövningKommentar av Inköparen på Inför en reklamationsfrist före överprövning
Roland Sjögren

Intressant resonemang. Jag delar tanken att fler fel borde kunna redas ut genom dialog innan frågan går till domstol. Från leverantörssidan funderar jag dock på…

Inför en reklamationsfrist före överprövningKommentar av Roland Sjögren på Inför en reklamationsfrist före överprövning
David Sundgren

Jag har företrätt min arbetsgivare (upphandlande myndighet) i ett 50-tal överprövningar och den absoluta majoriteten av dessa överprövningar har varit tämligen utsiktslösa. Trots dialog med…

En rättssäker överprövningsprocess?Kommentar av David Sundgren på En rättssäker överprövningsprocess?

Rättsfallsanalyser

Fler rättsfallsanalyser

Få vårt nyhetsbrev!

Håll dig informerad om de senaste nyheterna inom offentlig upphandling! Nyhetsbreven är kostnadsfria och utkommer en gång per vecka.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Frågar näringsministern om statligt sälj

I Företagarnas granskning av Svevia framkommer att det statligt ägda företaget lämnar låga anbud. I ett brev till näringsministern lyfter Ann-Charlotte Hammar Johnsson frågan om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Vill se upphandling på universitet. Foto: Johan Fredriksson.

Företagarnas granskning av den statligt ägda väg- och infrastrukturentreprenören Svevias agerande i 285 offentliga upphandlingar har resulterat i att näringsministern fått post. Den moderata riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson har fattat pennan för att formulera en skriftlig fråga till Ibrahim Baylan.

I studien pekas på en rad låga anbud. Företagarnas intresseorganisation ser det som problematiskt att ett statligt bolag vinner en så stor del av Trafikverkets upphandlingar.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson undrar därför om näringsministern i ägardialogen med Svevia kommer att lyfta frågan om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Hon konstaterar att denna typ av agerande gör att företag i allt mindre utsträckning deltar i upphandlingar, vilket i sin tur kan leda till en begränsad marknad med de negativa konsekvenser som det innebär.

Frågeställaren tar också upp ett annat problem i sitt brev. Företagarna har begärt och fått ut upphandlingsprotokoll för perioden från den 21 augusti 2013 till den 3 juli 2018.

– Enligt information från Företagarna tog det cirka en månad att få fram dokumenten. Anledningen sägs vara att Trafikverket inte har en central databas för ändamålet.

Det kan alltså, utifrån den informationen, finnas fler än de 285 upphandlingar som Företagarna fått – och kunnat gå igenom.

Läs mer om:

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

  • Ulf Forsström

    Klart som korvspad att det finns ännu fler upphandlingar som de ”inte hittat”. Det räcker inte med dialog. Staten måste som ägare ställa tydliga direktiv om vad de får och inte får göra.

  • Jag förstår inte riktigt problemet. Svevias kärnverksamhet är att bygga och sköta om vägar och infrastruktur. Självklart får de lämna anbud i upphandlingar inom dessa områden. Är det problematiskt att de också vinner upphandlingar? Ska kommuner och staten, när de upphandlar exempelvis drift och underhåll av en väg, välja något annat än det bästa anbudet? Och hypotetiskt: Betala några tiotals miljoner extra till NCC som kom tvåa och var lite sämre, bara av principskäl för att de är ett privat företag?

    • Ulf Forsström

      Ska försöka förklara pedagogiskt och vill innan lyfta fram att Skanska, NCC och PEAB endast utgör 3 av hundratals, om inte tusentals företag inom samma bransch.

      Ponera att det bara finns en enda försäljare av varm korv med bröd i din stad, stad X. Där är det kommunen som säljer en varm Denniskorv med bröd för 1 krona. Den totala kostnaden är visserligen 5 kronor, men det gör ingenting, eftersom kommunen tar in skillnaden via kommunalskatten. Tidigare fanns det tiotals försäljare av korv, som sålde alltifrån Denniskorv och Bullens pilsnerkorv till kabanoss, chorizo och tysk curry wurst. Deras kostnader var visserligen bara 4 kr per korv, men de kunde ändå inte konkurrera med kommunen som subventionerades med 4 kr per korv och blev därför arbetslösa.

      I stad Y, där är konkurrensen fri och kommunen följer EU:s direktiv gällande statssubventioner och upphandling till punkt och pricka. Där säljer alla sina korvar för mellan 4-5 kronor per styck, eftersom de genom sin omsättning får stordriftsfördelar och kan ha lägre priser. Stad Y har som följd lägre skatt och lägre arbetslöshet. Kommuninnevånarna trivs också väldigt bra, eftersom de har så många olika goda korvar att välja på.

      I stad Z, har fyra företag tillsammans med kommunen kommit överens om att sälja korv med bröd för 6 kr, ungefär som med dem omtalade asfaltskartellen där Vägverket tillsammans med Skanska, NCC, PEAB och ytterligare någon aktör införde ett gemensamt pris som ingen fick överstiga eller understiga och de delade upp marknaden sinsemellan. Eftersom det inte fanns någon konkurrens inom respektive aktörs område, började de sälja en allt mer undermålig korv, men folk behövde mat och köpte den ändå, men var inte särskilt lyckliga, eftersom de ofta blev magsjuka på grund av den extremt dåliga kvaliteten.

      Skulle du helst vilja bo i stad X, stad Y eller stad Z?

  • Per Johansson

    Men är Svevia subventionerad av staten? Är det inte så att Svevia går, och har gått, med vinst och samtidigt skickat pengar till staten i form av utdelning?

    • Ulf, din långa utläggning besvarar inte mina frågor alls.

      Ska Svevia avstå från att lämna anbud i upphandlingar? I så fall, varför?
      Ska Svevia läggas ner av skälet att det finns privata företag som utför likadan verksamhet?

      Bara delvis handlar det om principiella frågor kring offentligt driven näringsverksamhet, och i vilken utsträckning man ska konkurrera med det privata näringslivet. Anledningen till att Svevia bildades var bl.a. att öka konkurrensneutraliteten jämfört med när verksamheten bedrevs som myndighet. Dvs det problem Företagarna vill adressera har redan hanterats. Jag ser personligen inget problem i att NCC, Skanska och Peab inte delar på alla upphandlingskontrakt. För det är de tre som är de realistiska alternativen, tillsammans med kanske en handfull regionala aktörer.

      En annan intressantare omständighet är den ökade konkurrensen. Svevia uppger i sin årsredovisning att de noterat en ökad konkurrens, både från före detta underleverantörer, och från andra europeiska aktörer som slår sig in på den svenska marknaden. Den ökade konkurrensen medför att såväl Svevia som privata vägentreprenörer måste kämpa hårdare för att vinna kontrakten. Den informationen behandlas väl inte i Företagarnas rapport? Och den torde göra Ann-Charlotte Hammar Johnssons frågor irrelevanta. Se där, upphandlingslagstiftningen uppnår sitt syfte.

Lämna din kommentar

Senaste inläggen