Direktupphandlingsgränsen är viktig. Om de sammanlagda köpen under ett år ligger under direktupphandlingsgränsen har köparen stor frihet att välja vilket företag som ska få affären och upphandlingen behöver inte annonseras.
Det beror på att EU bara är intresserat av upphandlingar över ett visst belopp. Det beloppet kallas för tröskelvärde. För affärer under tröskelvärdet får varje medlemsland bestämma vilka regler som ska gälla, så länge landet håller sig till EU:s allmänna principer om upphandling (som till exempel att man inte får diskriminera företag från ett visst land).
Vi kan alltså inte skylla på EU för att vi har en direktupphandlingsgräns på exakt 586 907 kronor, utan det har Sverige bestämt på egen hand. Upphandlingsutredningen under Anders Wijkman föreslog 600 000 kronor i direktupphandlingsgräns för varor och tjänster som omfattas av LOU. Utredningen menade att det skulle vara enklare med en bestämd summa, som inte ändras över tiden.
Ändrades första juli 2014
Den första juli 2014 ändrades reglerna kring direktupphandling senast. Den dåvarande borgerliga regeringen höll inte med Upphandlingsutredningen utan ville hellre se en koppling mellan direktupphandlingsgränsen och EU:s tröskelvärden. Regeringen ville ”… slippa ändra lagarna enbart på grund av förändringar i kronans värde”, som regeringen skrev i propositionen.
Varför det blev 26 procent i ena fallet och 28 procent i det andra framgår inte av propositionen.
För att slippa behöva skriva om lagtexten sattes alltså direktupphandlingsgränsen till 28 procent av EU:s tröskelvärde för kommuner, landsting och offentligt ägda bolag. Statliga myndigheter har ett lägre tröskelvärde. Men direktupphandlingsgränsen är samma för statliga myndigheter och övriga upphandlande myndigheter, trots olika tröskelvärden. Sedan 1 januari 2018 är gränsen 586 907 kronor, en höjning med drygt 52 000 kronor jämfört med föregående tvåårsperiod. Direktupphandlingsgränsen närmar sig nu alltså den nivå som Upphandlingsutredningen föreslog.
Upphandlingar inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (som regleras i lagen LUF) har ett eget tröskelvärde och en egen direktupphandlingsgräns. Här har gränsen satts till 26 procent av detta tröskelvärde. Direktupphandlingsgränsen är sedan 1 januari 2018 inom dessa områden 1 092 436 kronor. Samma belopp gäller för upphandlingar inom LUFS (lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet).
Varför det blev 26 procent i ena fallet och 28 procent i det andra framgår inte av propositionen.
EU ändrar tröskelvärdena vartannat år, vilket innebär att även direktupphandlingsgränsen ändras.
Tröskelvärdena är inte EU:s eget påhitt, utan kommer från världshandelsorganisation WTO. Agreement of Government Procurement (GPA) är en frivillig överenskommelse mellan några länder inom WTO som syftar till att öppna offentlig upphandling länderna emellan. Förutom EU och dess medlemsländer har ett tjugotal andra länder skrivit under GPA. De största övriga GPA-länderna är USA, Kanada och Japan.
Ska annonsera offentliga upphandlingar
Länderna som har skrivit under GPA förbinder sig bland annat att annonsera offentliga upphandlingar, att iaktta transparens samt att inte diskriminera företag från andra länder inom GPA.
GPA gäller upphandlingar över vissa värden. För statliga myndigheter är gränsen 130 000 SDR och för andra upphandlande myndigheter är gränsen 200 000. För upphandlingar inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster är gränsen 400 000 SDR.
SDR står för speciella dragningsrätter och är en sammanvägning av fem valutor: euro, dollar, yen, pund och kinesiska yuan. Vartannat år översätter EU värdet på dessa gränser i SDR till euro, som sedan översätts till kronor och till sist slår igenom i nya direktupphandlingsgränser. Det händer nästa gång från och med första januari 2020.
Artikeln har korrigerats. I det ursprungliga texten stod att direktupphandlingar inte kan prövas i domstol, vilket är felaktigt. Se Jakob Walderstens kommentar längre ned för mer information om vad som gäller kring överprövningar av direktupphandlingar.
Jag håller med att det avgränsar mycket till frågan om vilka handlingar/information som anbudsgivare kan få för att granska upphandlingen. Min tanke att det inte…
Inför en reklamationsfrist före överprövningKommentar av Milena Prav på Inför en reklamationsfrist före överprövning