Här är myndighetens felaktiga svar

På två av 31 ställda frågor ger Upphandlingsmyndighetens helpdesk felaktiga råd. Vi återger här frågan och svaret samt en kommentar från Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg advokater.

Fråga
Vi förlorade en process i förvaltningsdomstolen för ca två veckor sen. Har jag tre veckor som vanligt på mig för att överklaga till kammarrätten?

Frågan är ställd via mejl från en epostadress som tillhör en leverantör.

Svar från UHM
Det bör vara tre veckor.
Information om hur ni kan överklaga och hur lång tid ni har på er ska stå i en bilaga till domen.

Kommentar från Ramberg
Svaret är svävande och direkt felaktigt. Upphandlande myndighet kan teckna avtal 10 dagar efter att rätten avgjort målet, och därmed stänga möjligheterna för en leverantör att överklaga förvaltningsrättens beslut. Detta framgår av överklagandehänvisningen som medföljer.

Om avtal däremot inte tecknas, löper den traditionella tre veckors-perioden från den dag klaganden fick del av beslutet. Därefter vinner domen laga kraft och kan inte längre överklagas.

Svaret är knapphändigt och kunde ha inneburit en rättsförlust för leverantören. Förutom ovanstående information skulle det varit lämpligt att rekommendera leverantören att kontrollera om avtal har tecknats och effekterna av att ett överklagande kommer in för sent (avvisning).

Med tanke på det tidskritiska momentet hade det varit önskvärt med information om vikten av att yrka på ett interimistiskt beslut och att det krävs prövningstillstånd i kammarrätten.

Fråga nummer 2

Jag har skrivit att ”Anbudsgivaren skall bifoga giltig F-skattsedel med sitt anbud”. En av anbudsgivarna har inte gjort det och jag tycker att det vore lite hårt att kasta ut dem. Måste jag kasta ut dem eftersom jag skrivit som jag gjort?

Frågan är ställd via mejl från en epostadress som tillhör en upphandlande myndighet.

Svar från Upphandlingsmyndigheten
Jag upplever att det inte går att helt frångå ett krav på F-skattsedel när det varit med i förfrågningsunderlaget.

Länsrätten i Göteborg (vars avgörande sedan bekräftades av Kammarrätten i Göteborg i mål nr 6708-09) har funnit att ett krav på F-skattsedel var ett sådant ska-krav som en anbudsgivare borde ha uppfyllt vid anbudstidens utgång. Domstolen noterade att vissa förtydliganden och kompletteringar kan vara möjliga, men att så i vart fall bör ha skett innan tilldelningsbeslutet. Frågan hanterades även av Kammarrätten i Göteborg i mål nr 3001-03 i vilken domstolen konstaterade att det inte var förenligt med bestämmelserna om komplettering att den upphandlande myndigheten ringde upp skatteverket och kronofogden och själv kontrollerade uppgifterna.

Möjligtvis kan en komplettering göras men jag känner inte till någon rättspraxis som motsvarar den aktuella situationen. I samband med en komplettering får i regel inga nya sakuppgifter tillföras anbudet (se 9 kap. 8 § och 15 kap. 12 § LOU för bestämmelserna om rättelse och komplettering, se även Upphandlingsmyndighetens webbsida).

Kommentar från Ramberg
Svaret är svävande och missvisande. En nyansering av Kammarrätten i Göteborg mål nr 6708-09 var att kravet på bevisning (registreringsbevis och F-skatt) inte uppfylldes då handlingarna var äldre än 2 månader. De nya handlingarna hade lämnats in efter tilldelningsbeslutet och domstolen ansåg att en sådan åtgärd i vart fall skulle ha vidtagits innan tilldelningsbeslutet fattats.

Det finns andra kammarrättsdomar än Kammarrätten i Göteborg mål nr 3001-03, som tvärt emot, kommer fram till att en upphandlande myndighet får komplettera sitt anbud med handlingar som avser myndighetsuppgifter (Kammarrätten i Jönköping mål nr 2379-03, KRN i Stockholm mål nr 5226-07 och KRN i Göteborg mål nr 7217-08). Myndighetsuppgifter anses inte påverka innehållet i anbudet och de finns tillgängliga hos berörda myndigheter innan anbudstiden gått ut.

Noterbart är även att utformningen av 9 kap. 8 § och 15 kap. 12 § LOU inte är identiska. I 9 kap. 8 § LOU (andra styckets sista mening) står uttryckligen att upphandlande myndighet också får begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar med handlingar som getts in och som avses i 10 och 11 kap.

Även om Upphandlingsmyndigheten  inte ska ge råd i konkreta situationer finns det inget som hindrar att myndigheten ger uttryck för en uppfattning i frågor som inte har ett givet svar. I det här exemplet finns rättspraxis som stödjer frågeställaren och det hade varit önskvärt att myndigheten  hade varit mer tydlig i sitt svar som snarast indikerar motsatt uppfattning.

Texten är uppdaterad den 8 juni 2016 10:05 med information om hur frågorna ställdes.