Ökat motstånd mot vinsttak

Remissvaren på Ordning och reda i välfärden strömmar in. Sedan organisationer som Vårdföretagarna och Friskolornas Riksförbund uppmanat sina medlemsföretag att agera kan detta bli den statliga utredning som lockar flest svar någonsin.

Det är förslaget på vinsttak som upprör tjänsteföretagen. I SOU 2016:78 föreslår utredaren Ilmar Reepalu att nivån ska hamna på sju procent av investerat kapital plus statslåneränta för de företag som vill delta i offentliga upphandlingar av vård- och utbildningstjänster.

För regeringen håller utredningen på att utveckla sig till en politisk mardröm. Efter remissrundan ska förslaget den omformas till en proposition – som inte ser ut att få tillräckligt stöd i riksdagen.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt anser att föreslagen nivå är alltför generös, en åsikt som han verkar rätt ensam om. Även socialdemokratiska och miljöpartistiska kommun- och landstingspolitiker lutar åt att istället söka en kompromiss med alliansen.

– Konsekvenserna av utredningens förslag verkar inte ha utretts tillräckligt väl eller presenterats övertygande nog, säger Thomas Bengtsson, miljöpartistisk ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden inom Stockholms läns landsting.

Han menar att fortsättningen behöver vara bättre och bredare förankrad,

– Hotet om ett vinsttak kan hämma tillgängligheten, säger Anders Åkesson, regionråd i Region Skåne.

Anders Åkesson vill se en bred politisk uppgörelse. Det vill även TCO-ordföranden Eva Nordmark som är starkt kritisk till förslaget om vinsttak:

– Det gör inte välfärden bättre i sig, vare sig för brukare eller för de som arbetar inom välfärdstjänsterna.

Grönblå samverkan i Västra Götalandsregionen skriver i sitt utkast till remissvar att vinstbegränsningen riskerar att skapa en minskad tillgång till alternativa vårdgivare. Farhågor framförs över att taket dessutom ska drabba små företag hårdare än stora sjukvårdskoncerner.

Civilminister Ardalan Shekarabi har inte låst sig för någon viss handlingsväg. En möjlighet sägs kunna bli att söka stöd för reglering inom någon av de aktuella sektorerna, och då ligger skola sannolikt närmare till än sjukvård.

Finansdepartementet har den 24 februari som senaste dag för remissvar.