”Ställ tydliga krav på tillgänglighet”

Sedan den 23 september måste den offentliga sektorns webbplatser, intranät, dokument och appar följa tekniska krav som innebär att alla kan använda dem, oavsett förmåga.

Sverige antog EU:s webbtillgänglighetsdirektiv redan den 1 januari 2019 genom lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Kraven har därefter införts successivt och gäller nu alltså fullt ut.

Susanna Laurin är forsknings- och innovationschef på konsultföretaget Funka, som är specialiserat på tillgänglighetsfrågor.

Hon leder också den grupp av experter som hjälper EU-kommissionen och medlemsstaterna med rekommendationer för mätmetodik och tillsynsarbete i webbtillgänglighetsdirektivet.

I början av sommaren varnade hon för en allvarlig kunskapsbrist inom digital tillgänglighet som leder till sämre upphandlingar.

– Både företagen och upphandlarna har svårt att leva upp till kraven. Risken är stor att man tvingas rätta till fel i efterhand, vilket är både ineffektivt och dyrt, sa hon.

Hur är läget i dag?

– Många har vaknat sent. Vi och andra konsultföretag har fullt upp med att hjälpa kommuner och andra myndigheter att få fram status på och förbättra befintliga webbplatser, säger Susanna Laurin.

Följs inte direktivet, och bristerna inte åtgärdas, kan tillsynsmyndigheten DIGG komma att utdöma vite. Digg tar emot enskilda anmälningar och kommer också att utöva uppsökande tillsyn från och med 2021.

Aktiviteten kring digital tillgänglighet är alltså högre än i våras, enligt Susanna Laurin. Samtidigt kvarstår bristerna.

– Man åtgärdar felen men gör inte tillräckligt för att undvika nya. Upphandlare behöver mer kunskap om hur man ställer rätt krav på tillgänglighet.

I mer än hälften av de upphandlingar som Susanna Laurin sett tycks inte upphandlaren ha förstått hur kraven ska ställas.

– Det räcker inte att säga att en webbplats ska vara tillgänglig. Men måste ställa tydliga krav på detaljnivå. Annars kan inte leverantören leverera rätt. Här skulle jag vilja se ett närmare samarbete mellan kommunikationsstrateger och upphandlare, det blir lätt vattentäta skott.

Susanna Laurin efterlyser bättre stöd från Upphandlingsmyndigheten, UHM och DIGG.

– De erbjuder grundläggande information. Det jag saknar är information på djupet där man lär upphandlare hur de ska göra steg för steg.

Ett generellt problem är att upphandlare undviker att ställa höga krav, eftersom de är rädda att inte få några anbud.

– Den tekniska utvecklingen med exempelvis AI öppnar helt nya möjligheter. Men om upphandlingar aldrig efterfrågar det som är avancerat kommer ingen kommer erbjuda det. Här har offentlig sektor en stor möjlighet att påverka marknaden, säger Susanna Laurin.