Statliga bolag behöver skärpa kraven

Vid offentliga upphandlingar inom riskbranscher kan arbetsrättsliga krav ställas. I en rapport från Näringsdepartementet föreslås att sådana krav på schysta villkor även ska kunna ställas av statligt ägda bolag som inte omfattas av upphandlingslagstiftningen.

Enligt utredningen finns det fler fördelar med ett sådant kravställande. Nyordningen skulle också bidra till ökad enhetlighet mellan de bolag med statligt ägande som är upphandlande myndigheter eller enheter respektive de som inte är det.

Förslaget är att bolagen med statligt ägande ska ställa krav på leverantörers arbetsvillkor vid inköp som överstiger en viss gräns. Tröskelvärdet för central upphandlande myndighets upphandling av varor och tjänster enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, idag cirka 1,36 miljoner kronor, bedöms lämpligt.

Arbetsrättsliga krav ska inte bara ställas på huvudleverantörer. Eventuella underleverantörer i alla led, som direkt medverkar till framställandet av den vara eller tjänst som ska levereras, ska också omfattas.

Bolagens skyldighet att ställa arbetsrättsliga krav ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. Utredningen föreslår att kraven på leverantörerna ställs genom en generellt tillämpbar uppförandekod.

Det leverantörerna ska tillförsäkra sina anställda är villkor enligt kollektivavtal eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Om svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska villkoren vara i enlighet med ILO:s kärnkonventioner eller bättre.

I utredningen poängteras att det regelbundet behöver följas upp hur leverantörerna efterlever kraven. Hur detta ska ske bestäms av respektive bolag – som också avgör följderna av ett eventuellt avtalsbrott.