”Fler paragrafer, men enklare”

Inköpsrådet har pratat med utredaren Anna Ulfsdotter Forssell (AUF) och de två sekreterarna Jonatan Wahlberg (JW) och Henrik Grönberg (HG). Läs också om utredningen förslag i Inköpsrådets tidigare bevakning.

Vi börjar med en sportfråga. Hur känns det?
AUF: Det här uppdraget är en av de roligaste sakerna jag gjort. Det känns bra att lämna över betänkandet en dag före deadline.

JW: Jag är väldigt nöjd med det här jobbet. Det ska bli spännande att se vad remissinstanserna tycker. Vi har lagt en bra grund för fortsatt arbete.

HG: Det har varit jätteroligt och intensivt. Det har varit ett väldigt intresse så jag tror att det här kommer att bli ganska uppmärksammat under de närmaste månaderna.

Ni föreslår fasta gränser för direktupphandling på 600 000 kronor och 1,1 miljoner kronor. Det är ungefär samma nivå som idag. Varför har ni inte höjt gränsen?
AUF: Vi föreslår en ny gräns som är betydligt högre för sociala och särskilda tjänster på 7,1 respektive 9,4 miljoner kronor. Men när det gäller de vanliga direktupphandlingsgränserna har regeringen aviserat en översyn av den höjning man gjorde för några år sedan, men det har man inte gjort. Den korta tid och de utredningsresurser som vi hade kunde vi utvärdera nivån.  Däremot tycker vi att man ska göra en översyn och att det finns ett klart utrymme för att höja gränsen väsentligt.

Ni har kvar skillnaden i direktupphandlingsgräns mellan LOU och LUF. Varför det?
AUF: Det är en synpunkt som ofta kommer fram. Vi tycker att man ska se över om det behövs en skillnad, men vi har inte haft möjlighet att göra den bedömningen.

Ni lyfter fram strukturen på den norska lagstiftningen som ett föredöme. Vad är det som är så bra med den?
JW: Finland och Danmark har också en bra struktur, men framför allt Norge har en pedagogisk lättillgänglig lagstiftning med tydliga avdelningar. Det blir tydligt och man styrs rätt. Mycket talar för att den strukturen är den mest lämpliga på det här rättsområdet.  Men vi hade inte tid att lägga ett så omfattande förslag. Det var bara ett par år sedan som vi fick helt nya lagar och att då komma igen med ett helt nytt paket vore kanske inte så förenklande. Men vi lägger fram det för att så ett frö för framtida lagstiftningsarbete.

Idag finns det en dokumentationsplikt för direktupphandlingar från 100 000 kronor. Ni vill att alla direktupphandlingar oavsett belopp ska dokumenteras. Varför och hur ska det gå till vid småköp?
AUF: Det tycker vi är mycket lättare. Bort med ytterligare en gräns. Ska man köpa till exempel en blomma till en anställd så räcker det med att behålla kvittot som man ju ändå behöver för bokföringen. I det fallet skulle det räcka för att uppfylla dokumentationsplikten.

Blir det färre paragrafer med ert förslag?
JW: I nuvarande 19:e kapitlet är det 34 paragrafer. Men räknar du det totala antalet paragrafer genom alla hänvisningar som finns i den nuvarande lagen blir det en fruktansvärd mängd paragrafer. I vårt förslag har vi 26 paragrafer i 19:e kapitlet och tio paragrafer i 19a-kapitlet där reglerna om direktupphandling är samlade.

Så det blir fler paragrafer med ert förslag, 36 istället för 34?
JW: Man kan inte stirra sig blind på antalet paragrafer. Vår föreslagna struktur är betydligt mer lättillgänglig och lättare att förstå.

Vilka är de mest kontroversiella delarna i ert förslag?
AUF: Mest kontroversiellt tror jag är förslaget om processkostnadsansvaret och att möjliggöra direktupphandling för sociala och särskilda tjänster upp till 7,1 respektive 9,4 miljoner kronor.

HG: Även förslaget om avgiften för att ansöka om överprövning på 7 500 kronor är nog kontroversiellt. Hårda siffror har en tendens att sticka ut.

Vad är responsen från er expertgrupp? Är det så att upphandlarna applåderar de här ändringarna och att leverantörerna är negativa?
AUF: Det är inte helt givet, men för det stora flertalet är det så. Men åtminstone för vissa typer av de sociala och särskilda tjänsterna finns samstämmighet i att ha en högre direktupphandlingsgräns också från leverantörshåll.

JW: Näringslivsorganisationerna kommer nog att reagera med ryggmärgen och hävda att processkostnadsansvaret är dåligt och att det kommer att avhålla leverantörer från att ansöka om överprövning.  Men det ger ju också den leverantör som har rätt möjlighet att få ersättning för sina kostnader för processen redan i förvaltningsrätten. Idag måste man väcka talan i en skadeståndsprocess i allmän domstol.  Det tycker vi är viktigt att hålla fram.

Vad är sannolikheten för att era förslag blir verklighet?
AUF: Det är väldigt svårt att svara på. Det får framtiden utvisa och vi får se vad remissinstanser säger.

JW: Vi vet att vissa kommer att ogilla delar av förslagen, men jag hoppas att alla kan höja blicken och se på helheten. Vi tror på det här förslaget som helhet.